rebeckabgren

Den här veckan har sen i tisdags varit som vanligt. Då menar jag utan att ha min fina familj här. Lite jobbit är det ibland men samtidigt är det som man har fått lite mer kraft att försöka kämpa lite extra här. Har ju faktiskt ganska mycket att se fram emot. Satt och pratade lite om våren med min Anna (mamman här). Vi pratade om resan till Karibien som är i slutet av februari och sen om det kommer någon snö som ligger kvar blir det kanske lite skidor stax där efter. Sen fick jag även veta att de ska till Vermont i april och jag får ocksp följa med. Sen blir det Washington DC i minst en helg för koen med Ana (min kopis från Brasilien i DC) för Foster the people/the kooks konserten. När man pratar om det såhär låter juni och sommare så nära, men när man går ut känns det som en evighet nu när det faktiskt har börjat bli lite kallt men framförallt blåsigt nästan som storm de två senaste dagarna.