Ibland är man extra stålt över det lilla landet lagom...

Igår (fredga) så träffade jag Kristine från Norge och Maria från Tyskland. Vi hade bestämt oss att försöka hitta en bar där vi kunde komma in. Men efter många försök och klarat oss genom kyklan och regnet så hamnade vi på baren vi tillslut alltid hamnar på 1republic på 34 street/ 2 avenue. Vi kom dit och det var ovanligt mycket folk, vi misstänlte att det var någon collegefest eller så. Vi dansade och helt plötsligt började många kolla lite extra mycket på oss, vilket inte var så konstigt då Kristine är en proffitionll dansare så ja hon viste vad hon sysslade med på dangolvet.
Konstigt nog, trots den lilla storleken på vårt land Sverige, så lyckas vi med ganska mycket. Musiken var inte den bästa under kvällen, men när man hör att det är nått svenskt de spelar blir man faltiskt ganska stållt. Denna gång var det The Cardigans med Lovefool och Idol Agnes Carlsson (otippat) med Release me.

Idag fick jag "äran" att ta Josie till ett födelsedagskalas där det var ca 10 andra glada, skrikande och springande barn. Här i New York så lämnar man inte bara barnet på kalaset utan man stannar under hela kalaset, vilket jag fick göra. Jättekul! hä. Hur som helst kom jag där ifrån 3 och halv tille senare och då träffade jag Maria i West village. Vi traskade omkring, pratade om gårdagens kväll och satte oss på ett svenskt cafe/restaurang "Smörgås Chef". Sen var det bara för mig att åka hem för att jobba, vilket var ganska lungt eftersom någon har tagit Annabelle och ersatt henne med en bättre kopia. Kvällen slutade med popcorn och x antal avsnitta av Wizards of Waverly place med Josie och Annabelle.

Och gårdagens monment of wekness är borta nu, vilket kansk ekan bero på att det är helg som är veckans höjdpunkt. Men förhoppningsvis är nästa vecka bättre på den mental/känslomässiga fronten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0